Han hade skrivit “ingen drama” direkt under en bild där han stod med solglasögon i en båt som såg hyrd ut per timme. Två veckor senare skickade han tre passivt aggressiva röstmeddelanden för att hon inte svarat på hans “god morgon :)” innan lunch. Jag säger inte att frasen alltid är en varningsskylt. Men jag säger att jag aldrig har blivit positivt överraskad av den.
“Ingen drama” betyder sällan det folk tror att det betyder
Det folk säger att de menar är ungefär: jag vill ha lugn, tydlighet, vuxen kommunikation, inga onödiga konflikter. Fair enough. Vem vill dejta någon som kastar vinglas eller gör en FBI-utredning av en sen Snapchat?
Men det är nästan aldrig det som faktiskt står där.
Min erfarenhet — och ja, nu blir jag lite oskönt rak — är att “ingen drama” oftare betyder: jag vill slippa konsekvenserna av mitt eget beteende. Inte alltid. Men ofta nog för att jag höjer på ögonbrynet direkt.
För det finns en språklig liten fuling här. “Drama” låter som något objektivt, som åska eller pollen. Något som bara uppstår. Men i relationer är “drama” väldigt ofta ett ord man använder när man inte vill specificera vad problemet egentligen är.
Var det drama att hon blev arg? Eller var det att du ghostade i fem dagar och dök upp med “haft mycket bara” klockan 23.48 på en söndag?
Var det drama att han reagerade starkt? Eller var det att du flirtade halvhjärtat i tre månader, ville ha närhet, bekräftelse och spontan övernattning, men inte “någon etikett för då blir det press”?
Det här är min teori: “ingen drama” är dejtingspråkets motsvarighet till “jag hatar konflikter” när personen i själva verket menar “jag hatar när någon påpekar saker jag gjort”.
Det kan också vara en klassmarkör. Ja, jag sa det.
Här kommer en sak jag tycker att man pratar för lite om. “Ingen drama” handlar inte bara om personlighet. Det är också ett sätt att signalera stil, självbild, kanske till och med social klass.
Vissa människor har lärt sig att det “fina” är att vara sval, smidig, lågmäld, aldrig för mycket. Man ska ha känslor, absolut, men gärna som ett väldoftande ljus i bakgrunden. Inte som en brandvarnare klockan tre på natten.
Så när någon skriver “ingen drama” kan det ibland betyda: jag vill ha en person som uttrycker behov på ett sätt som känns bekvämt för mig. Helst snyggt förpackat. Helst utan att störa min rytm. Helst utan kladd.
Och där blir det intressant. För det som kallas “drama” är ofta bara känslor utan rätt accent.
En person gråter, ställer krav, blir sårad, vill veta var ni står. Är det moget? Inte alltid. Är det automatiskt drama? Nej. Ibland är det bara någon som inte har fått tydlighet och börjar bete sig som en människa med nervsystem. Chockerande, jag vet.
Jag tänker ofta på en kompis, vi kan kalla henne Maja. Hon satt i sitt kök i Hägersten med mascaran halvvägs nere på kinden och stirrade på sin telefon som om den förolämpat hennes släkt. Killen hon träffat i sex veckor hade sagt att han “inte orkade drama” efter att hon frågat om de faktiskt dejtade exklusivt eller bara låg och åt dumplings ibland. Det var inte ett vansinnigt krav. Det var en normal fråga. Men i hans värld blev hennes behov själva problemet. Praktiskt för honom. Lite mindre praktiskt för henne.
Vill du läsa resten?
Registrera dig (gratis, utan krångel) för att läsa hela artikeln och kommentera.
Har du redan ett konto? Logga in.